kalla händer

En bar axel och ett skrapat knä och
några svarta tårar längst min kind
Sen släcker jag min cigarett och långsamt
går jag in
Jag känner hur du rör vid mig när jag ligger
brevid dig
Men jag orkar inte le för jag klarar inte det

Så jag håller dig en sista natt
Du kommer aldrig se mig igen
Jag tar den vita klänningen som
du sa var så fin på mig
Jag är förgiftad utav dig, ditt leende
och ditt skratt och dina kalla händer

Minns du hur vi brukade skratta tillsammans,
du och jag?
Men nu är jag bara nåt som du vill äga och ha
Jag drar mig sakta ur det grepp du håller om mig
Jag fäller en tår som avsked, den landar på dig

Så jag håller dig en sista natt
Du kommer aldrig se mig igen
Jag tar den vita klänningen som
du sa var så fin på mig
Jag är förgiftad utav dig, ditt leende
och ditt skratt och dina kalla händer







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0